Det går sådär för mig och min plan alltså.. jag hade inte tänkt springa ett endaste steg idag, men så behövde Sixten verkligen sova (Vilket han för närvarande inte gör några längre stunder inomhus om han inte fått somna utomhus i vagnen först.) och jag kände verkligen inte för att promenera i gråvädret. Så jag sprang. 6km i strax över 6-fart. Hela rundan. Inte en endaste gåpaus på hela vägen. Ojdå. Men jag orkar inte vara snusförnuftig nu när det känns så himla bra. Faktiskt. Och för att spä på det hela lite mer kör jag lite styrketräning om en stund. Lite kort sådär. Finfint.

Jag svingar (fast då låg han såklart inte där utan på behörigt avstånd i andra hörnet av rummet) drar och sänker kettlebellen, Sixten viftar i ben och armar och ser ut att ha allmänt kul. Två flugor i en smäll!

Hemmaträning har onekligen sina fördelar. Fyrtio minuter jobb följt av tjugo minuter amning och sedan ytterligare tjugo minuter jobb. Om Sixten gillar att äta från en svettig mamma vet jag dock inte, men eftersom han äter lika glupskt (han verkar ha ärvt mammas matbehov..) som vanligt så är jag nog förlåten.

Ben och core låg fokus på som vanligt, men axlarna fick också jobba lite lätt. Kettlebelltolvan var min kompis i samtliga övningar idag. Svingar, tåhävningar, knäböj, utfall, marklyft, framåtlutad enhandsrodd, drag mot hakan, draken och russian twist var utmanarna. Fast vissa övningar är alldeles för lätta med tolvan och jag får köra många reps för att känna något. Måste verkligen skaffa en sextonkilos.

Nyinköpt te (roiboos mynta) och ostmackor avslutar helgen. Imorgon ska det springas!

Medan Sixten var med pappa ute och sprang passade jag på att svinga och dra i kettlebelltolvan. Trots att jag tappat en del i clean & press, som jag inte kört på ett par månader, så kan jag konstatera att jag i övrigt är lika stark som under graviditeten och måste investera i en sextonkiloskula snart. Passande att jag har födelsedag om en dryg vecka. Kanske något att skriva på önskelistan.

Yes, så många minuter är jag nu uppe i när det gäller min upptrappning. Femtio. Och lite lite mindre lätt. Kettlebelltolvan fick som sagt vara med idag. Närmare bestämt vid tåhävningarna, knäböjen, marklyften och dragen mot hakan. Sen blev det lite pushups, triceps pushups, planka med benlyft, dynamiska sidoplankor och lite balans/stabilitet på bollen som avslutning. Och just det; som uppvärmning blev det lite stående balans/stabilitet. Det satt fint och ännu finare kommer kikärtsgrytan som står på spisen smaka. Mums på båda.

Idag är jag bra igen så nu ska jag och Sixten ut på vår dagliga promenad. Det blir ingen långpromenad idag dock för i eftermiddag får vi besök av syster/moster med pojkvän. Och så ska jag ju styrketräna. Jag tror minsann kettlebellen ska få rastas i ett par lättare övningar. Men först ut i solen!

Så var vi där igen, mjölkstockning. Jag vet inte för vilken gång i ordningen men jag börjar bli van nu. Dock är det bara på ena bröstet denna gång, men det tröstar föga när huvudvärken dunkar och jag ömsom skakar för att jag fryser och ömsom svettas floder. Och jag som hade tänkt träna ett lite intensivare styrkepass idag. Ja, kanske inte jätteintensivt, men intensivt i jämförelse med de väldigt lätta pass jag kört hittills. Men, men imorgon är det förhoppningsvis bättre. Yes, det bestämmer vi.

Det är inte bara Sixten som tränat. Jag fick slutligen lite tid över och körde lite styrketräning på kvällskvisten. Fortfarande rätt lätt (idag med gummiband och egen kroppsvikt) men det tar sig. 45 minuter och det var, den bistra uppsynen till trots, riktigt roligt. Jag är nog fortfarande lite stark ändå.

Yoga förra veckan.

.. ska jag äta om en stund. Det har ju blivit ett gäng om man säger så. Jag har tappat räkningen för längesedan, men jag tippar på cirkus femton stycken. Så nu är jag trött på dem. Men en till ska nog gå ner. Jag hoppas på massvis av mandelmassa för det är den som är godast. När jag tänker efter är det den som är själva grejen så egentligen skulle jag ju kunna köpa mig en tub massa och äta enbart det. Utblandat med en liten skvätt grädde kanske.


Bilden har jag lånat från internet.

Sixten har gått upp drygt 200 gram sedan i fredags och jag har premiärtränat lite lättlätt. Vilken bra dag! 3 centimeter längre har han också blivit och huvudet har växt med lika många centimetrar. Min premiärträning bestod av 30 minuter lättare bålstabilitetsövningar. Det kändes konstigt att inte ha en stor boll där fram men jag kände mig förvånansvärt stark. Det tar nog inte så lång tid att bli mitt vanliga jag trots allt. Nu längtar jag bara after att få springa också, men det får tyvärr vänta ett par veckor ytterligare.

Som om inte det där vore nog har vi dessutom upptäckt att Sixten klarar av att sova själv en lite längre stund om han får ha en napp i munnen. Annars vill han helst sova på oss och då blir man ju lite låst. Idag däremot har han sovit själv två långa stunder och vi har båda hunnit få lite saker gjorda. Fint. Men nu är det dags att mata både mig och Sixten.

Inte många knop gjorda idag direkt. En vän på fikabesök ett par timmar, men annars inget vettigt. Har haft lite ont i korsryggen till och från sedan igår eftermiddag och även lite lätt mensvärksliknande ont då och då, vilket jag hoppas betyder att det inte är jättemånga dagar kvar tills bäbisen vill komma ut. Men vad vet jag, det kanske bara är önsketänkande? Svårt att veta vad man ska känna när man aldrig varit i den här situationen innan.

Martin ska snart ge sig ut och på ett tempopass (Jag är inte alls avundsjuk. Inte alls.) så jag tänkte passa på att köra ett lättare yogapass innan middagen. Nu har jag hamnat i något slags varannandagsträningsmönster med träning en dag och vila nästa. Det känns lagomt och bra. Mest styrka och yoga. Jag insåg att simning inte var så kul ändå.. Och cykling funkar ju inte riktigt så bra som jag skulle önska tyvärr. Men styrka och yoga känns bra. Och känns det bra så är det bra.

I hemmagymmet. Bortse från min bistra uppsyn.

Jag tänker inte blogga om nikeblasten, det görs det tillräckligt ändå. Men jag har iallafall varit där en sväng. Helt slut blev jag trots att jag inte tränade en endaste minut. Dock fick jag inspiration till lite nya yogaflöden, så om det hjälper med en stunds sömn ska jag nog yoga lite för mig själv lite senare idag. Om inte träningsvärken blir värre. Jag gymmade nämligen igår och körde några övningar jag inte kört på ett tag. Det betyder träningsvärk för min kropp. Den får träningsvärk av det mesta faktiskt. Ganska underligt eftersom den trots allt är ganska stark. Förutom när det gäller trappgående då. För tillfället fylls hela kroppen av mjölksyra och andingen blir allt annat än normal bara av en liten, liten trapp. Tänk att alltid känna så! Jag ska aldrig, aldrig sluta träna, det är ett som är säkert!

Numer börjar det bli ganska påfrestande att jobba och jag är nästan helt slut när jag kommer hem. Benen och ryggen tycker att de borde få spendera dagarna lite mer sittande istället för konstant stående, gående och knäböjande. Träning är av förklarliga skäl inte det allra första jag kommer att tänka på när jag äntligen får komma hem och sätta mig ner. Därför kommer det under de fjorton jobbdagar jag har kvar att få tränas på morgonen. Kanske inte riktigt varje morgon såklart, men ganska många av dem. Igår sprangs det, idag gymmades det. (Och imorgon yogas det.) Jag fokuserade mest på ryggen som behöver vara stark för att orka med, men även en hel del på axlarna som behöver vara starka om de ska orka bära runt på några kilo bäbis. Benen fick följa med lite som bonus, de behöver ju vara starka typ jämt, speciellt i vår när jag ska börja samla kilometrar igen och såsmåningom bocka av nya mål och tider. Lite kettlebellövningar, lite kinesisdragande och lite skivstångstränande. Plus den där korsryggmaskinen. Jag ogillar maskiner (Förutom dragmaskiner av olika slag (exempelvis kinesisen)) starkt, men det är svårt att hitta bra övningar för att stärka upp ländryggen nu när jag inte kan ligga på mage, och den där maskinen tar riktigt bra just precis där jag behöver det som mest. I övrigt bojkottar jag maskiner. Nu ska jag slå in paket, diska, kolla om det kanske går att tvätta, packa och sen äntligen få sova. En dags jobb kvar innan Värmland och jul!

Lite plankstående bland flyttkartongerna.

Jag hade tänkt att jag skulle få snöspringa i helgen, men tiden går visst lite snabbare än vad jag räknat med. En liten upptäcktsfärd genom mitt kommande hemområde hade suttit fint. Martin svär över snön som fallit konstant sedan jag kom hit, jag bara ler. Jag kan visserligen hålla med honom om att det blir segare att springa, men med rätt inställning går det ju hur bra som helst (Fast sådär får jag inte säga till honom för då blir han lite sur :) ). Men som sagt, att fixa och dona, åka på Ikea-besök och annat som hör flyttande till, tar visst mer tid än jag räknat med så det blev inget snöspring just denna helg. I väntan på en hemleverans från ovanstående varuhus roade jag mig dock lite med mitt gummiband. Lite lättare styrketräning för i stort sett hela kroppen lyckades jag få till. Och avslutar man med lite planka känns passet genast mera jobbigt.

Haha, verkligen en skitful bild! Jag ser inte så glad ut.. :)
Men man måste ju skynda sig att knäppa innan någon ser en..

Jag tycker magen växer fasligt långsamt. (På bilden ser den större ut än jag upplever den vara.) Nästa vecka är det mätdags och förmodligen växer den precis som den ska. Det är iallafall en livlig kompis som ligger där inne.

Vecka 29 började vi med ett styrkepass. Mestadels övningar för axel- och skulderparti, men även en hel del bröst, ländrygg och stabiliserande bålövningar. Till vår hjälp tog vi kinesis"maskin", ländryggsmaskin, viktplattor, bosuboll och en kettlebell. En, eller gärna ett par, kettlebells står numera på önskelistan som ska skickas till tomten.