För första gången på många år blir det ett riktigt lugnt nyårsfirande. Bara vi två (tre) och en trerätters middag. Lite alkoholfri skumpa vid tolvslaget - om jag orkar håla mig vaken tills dess, jag har blivit extremt kvällstrött - och bara mys. Fast vi skippar mysbyxorna, lite fin vill jag ändå känna mig.

Årets sista dag började vi genom att sova riktigt länge. Därefter åt vi frukost och åkte sedan ner för att kolla in sylvesterloppet. Martin hade lite funderingar på att springa, men eftersom vi sov så länge så blev det inget. Jag avundades alla som slirade runt i snön och hejade på Eva som sprang på en supertid! Någon gång ska jag också bli sådär häftigt snabb.

Idag har jag tagit träningsledigt. Slappande delux, julmustdrickande och igenomgående av gamla (en del ända från åttiotalet, men det mesta från början av tvåtusentalet) kläder och andra tillbehör till bäbisar är det istället som gäller. Jag är rätt så kräsen både vad gäller färg och form men lite användbart har jag iallafall plockat på mig. Fast vi har faktiskt hunnit med en skogspromenad med vovvarna också. Jag är ingen promenadmänniska och har liksom inte tålamod att vara ute och gå. Fast med vovvar som sällskap - och jag antar att det är lite på samma sätt med en barnvagn - kan det faktiskt vara riktigt mysigt. Kallt idag dock, men det var skönt att få andas lite skogsluft. Ikväll blir det reunion med lite vänner. Utgången skippar vi dock i år. För första gången. Nu är vi gamla på riktigt.

Numer börjar det bli ganska påfrestande att jobba och jag är nästan helt slut när jag kommer hem. Benen och ryggen tycker att de borde få spendera dagarna lite mer sittande istället för konstant stående, gående och knäböjande. Träning är av förklarliga skäl inte det allra första jag kommer att tänka på när jag äntligen får komma hem och sätta mig ner. Därför kommer det under de fjorton jobbdagar jag har kvar att få tränas på morgonen. Kanske inte riktigt varje morgon såklart, men ganska många av dem. Igår sprangs det, idag gymmades det. (Och imorgon yogas det.) Jag fokuserade mest på ryggen som behöver vara stark för att orka med, men även en hel del på axlarna som behöver vara starka om de ska orka bära runt på några kilo bäbis. Benen fick följa med lite som bonus, de behöver ju vara starka typ jämt, speciellt i vår när jag ska börja samla kilometrar igen och såsmåningom bocka av nya mål och tider. Lite kettlebellövningar, lite kinesisdragande och lite skivstångstränande. Plus den där korsryggmaskinen. Jag ogillar maskiner (Förutom dragmaskiner av olika slag (exempelvis kinesisen)) starkt, men det är svårt att hitta bra övningar för att stärka upp ländryggen nu när jag inte kan ligga på mage, och den där maskinen tar riktigt bra just precis där jag behöver det som mest. I övrigt bojkottar jag maskiner. Nu ska jag slå in paket, diska, kolla om det kanske går att tvätta, packa och sen äntligen få sova. En dags jobb kvar innan Värmland och jul!

Luciamorgonen började jag precis som (nästan) varje måndagsmorgon. Tidig uppstigning, liten frukost och sedan iväg för att instruera cykel. Terminen sista och förmodligen också det sista innan bäbisen kommer. Cykla kommer jag säkert göra mer, men instruera känner jag att jag är klar för att ta paus med nu. Jag tycker det är svårt att inte kunna köra på max under de etapper vi ska göra det. Svårt att instruera en känsla som jag inte riktigt kan känna själv. Sista armyklassen blir på onsdag. Där är det lite lättare, för där behöver jag i princip inte göra mer än att visa övningarna och sedan lägga all energi på att peppa och korrigera.

Idag har jag praktiserat mitt nya springupplägg och på så sätt fått till nästan dubbelt så många kilometer som jag brukar nuförtiden. Det var skymning och ungefär sex minusgrader ute vilket gjorde att det blev lite kallt mot slutet när solen helt gått ner. Det är svårt att klä sig för både promenerande och springande på en gång. Genom att varva 2min gång med 8min jogg kunde jag ta mig runt en av mina standardrundor på 9,5km. Standardrunda som icke gravid alltså. I vanliga fall bland de kortare, i nuläget värsta långpasset. Två minuter gång, åtta minter jogg. Om och om och om igen. Efter 1 timme och nästan 6min var jag åter hemma. Fylld av fin vinterluft och lite kall om rumpan. En potatisgratäng står i ungen, vitkålsalladen på diskbänken och vegoschnitzlarna ligger redo att stekas. Tredje ljuset fuskade jag med redan igår när jag bjöd in till adventsfika, men det finns lite utrymme kvar att elda på innan ljusen blir för ojämna. Mys.

I mitt fönster för ungefär ett år sedan. Just nu saknar jag snön.

Det är måhända några dagar för tidigt, men jag har fullt upp i veckan och innan jag sätter mig på tåget på fredag vill jag ha jul i mitt hus. Nu är det så. Julstjärna, elektriska adventsljusstakar och några tomtar. Fyra stearinljus att köpa, sedan är julen, eller åtminstone advent, här. Och jag gillar det. Massor.

Tänk om det kunde få vara såhär hela vintern!

Här är de mina oldies! Namnade och allt :)

Inte heller hjälmen är av nyare sort..

Minibacken Rackstadbacken!

Även minisyster gillar rosa..

Det gamla starttornet!

När jag klev av tåget i Göteborg spöregnade det..

Egentligen borde det suttit en bild på ett väldigt vackert och vitt Arvika här, men eftersom jag inte fotat något (och nu är det ju mörkt) får jag visa imorn. Det började snöa igen igår eftermiddag. Lagom till att jag skulle ut på fartleksspring kom det vassa små flingor. (Fartleken gick väl inte nåt vidare direkt. Det är svårt att få till någon vidare kvalitetslöpning när man bara kanar runt u snömodd.) Lagom till att vi skulle åka taxi in till stan lite senare på kvällen kom det lite större flingor. När jag kom ut från utestället var det vitt precis överallt. Megastora vita flingor landade på en mycket snöfylld mark. I förmiddags (när jag vaknat till liv, varför går det aldrig att ta det lite lugnt med vinet på juldan?) var det ett 3,5dm tjockt lager som mötte mig. Så härligt! Nog för att det är segt att springa i snö, men jag hade gärna tagit med mig åtminstone hälften ner till gbg när jag åker imorn kväll. Så himla vackert att det nästan gör ont.

Anledningen till att jag hade planerat att vara icke-bakis idag stavas gästinstruktör. Som tur var försvann bakisheten efter lite mat och en ipren och gänget som kommit för att testa army training fick se en rätt representabel Andréa. Jag kom in i min instruktörsroll och peppade till utmattning. Grymma var de, och jag tror de vill köra igen någon gång vid tillfälle då jag är hemma. Roligt!

Första delen av min julafton spenderades hos mammafamiljen. Först lite spring som sagt och sedan tomtegröt, dusch, fix och dopp i grytan (risalamalta för mig) vid lunchtid. Slöande, Kalle-tittande (jag somnade som vanligt en sväng) och sedan julmiddag nummer ett föjt av julklappsutdelning nummer ett. Tyvärr glömde jag helt av att fota denna del av dagen, men under kvällen som spenderades hos pappafamiljen en knapp kilometer bort var kameran med (dock hamnade jag själv inte på bild :):


Julhundar


Minsta julvovven Xelda


Gammelvovven Wilma


Julbord nummer 2


Jultallrik nummer 1 från julbort nummer 2. Veggie såklart


Julgran nummer 2 med pakethög nummer 2


Tomten alias pappi

När jag kom hem hade även bocken vaknat

När övriga familjemedlemmar äter den obligatoriska skinksmörgåsen på kvällen den 23:e december väljer jag tomtegröt. Tvärtemot vad många tror är det inte några som helst problem att vara vegetarian på julen.

Trots att det var rejält svårsprunget på vissa ställen och mer eller mindre halt och moddigt mest överallt, gick dagens kortislångpass riktigt bra! På något sätt lyckades jag hålla ca 15sek högre tempo per kilomter jämfört med i fredags, och då var det ingen snö. Fast då var det visserligen mörkt och då brukar det gå långsamamre. Jag luras på något sätt av mörkret och tror att jag springer snabbare än jag gör. Konstigt. I vilket fall som helst är snöspring roligt! Men det höjer pulsen en del och benen blir lite tröttare än vanligt. Dock upplever jag det vara stor skillnad sedan jag började springa långpass med kompressionsstrumpor! Benen blir inte all lika trötta som vanligt. Sen om det är placebo eller inte är ju en annan sak :)

Resultatet blev i vilket fall:
Distans: 20km
Tid: 1h 50min
Tempo: 5:30 min/km
Puls: 77% (max: 88%)

Efter jobb mellan 14 och 21 har jag nu landat i soffan och inser att jag är jobbledig i SEX DAGAR! Imorn går tåget till Arvika, men först hinner jag nog med någon form av styrka. Funderar på att lyxa till det med detta ställe. Då har jag nära till affärer där jag kanske, kanske kan hitta en dragväska till ett rimligt pris. Jag är trött på att släpa runt på en halvtrasig och väldigt gammal väska av typ denna (fast mycket, mycket fulare!) sort!

Jobb 13-21:15 igår, jobb 7-15 idag. En halvtimmes sömn och sedan iväg för lite egen core följt av balance på Almedal. Jag hade skrivit ner lite övningar på en lapp men körde sedan ändå vad jag kände för. Började med 3 varianter av situps på boll (raka, sneda, sneda med diagonala benlyft), 3 varianter av rygglyft på boll (raka, sneda, med latsdrag), 3 varianter av dynamiska plankor (med vridning, klättrande, med diagonallyft) och 3 varianter av pushups (triceps, breda, normalbreda med fötterna på boll). Alla övningar gånger 25. Alltså först 25st raka situps på bollen, 25 sneda osv. Roliga övningar men med noll kraft. Orkade knappt göra några pushups. Eller så berodde det på att jag tog ut mig genom att först göra 10 triseps pushups på tå för resterande 15 plus de återstående 50st gick ungefär som om jag aldrig hade gjort en endaste pushup i hela mitt liv. Illa. Skyller på jobb (även om det förtillfället är väldigt lugnt och ostressigt på avdelningen), förlite sömn och förlite mat. Illa.

Body balancen kändes, förutom att jag även där var svagare än svagast, tråkig och oinspirerande. (Och jag som alltid brukar älska balance!) Insåg att jag är rejält trött på nuvarande koreografin och att det ska bli skönt med ny efter nyår.