Är inte detta njutning så säg?

Så var det måndag och dags för verkligheten igen. Just nu åker jag tåg och funderar ut den bästa strategin för att få Susanna att tänka på annat än att det är jobbigt ikväll. Jag ska nämligen springa Vårruset tillsammans med Sara, Madde, Susanna och två blogglösa tjejer. Men mitt fokus är inte på mig själv utan alltså på att få Susanna att korsa mållinjen på en magisk tid. Jag tar min uppgift på största allvar och kommer göra mitt yttersta för att dra henne över på rätt sida den förtrollade gränsen!

Jag funderar också på hur man bäst får arton dagar att gå så fort som möjligt. Fast nu har jag kommit fram till den självklara lösningen; man gör en av sakerna man älskar mest (springer), koncentrerar sig på att bli grym på det nya jobbet, fyller fritiden med umgänge med fina människor och nuter av att det snart är sommar. Längtar samtidigt som man lever. Fint.