Efter en lång dag, som ändå gick riktigt smidigt, somnade jag i mitt nya hem strax efter halv ett igår. Då hade vi ändå, med hjälp av syster och bästa Ellen, lyckats få iordning på en hel del av röran. Mycket återstår att fixa, men jag är ju faktiskt ledig nu och har (nästan) all tid i världen att komma till ro. Jag tackar världens bästa pappa med fru för att de helt frivilligt kört 30mil från Arvika till Göteborg, därefter burit och fixat, för att sedan köra 50mil med ett tugnt släp. Allt för att hjälpa lilla mig. Och det är inte första gången jag flytar precis.. Tack också till finaste Jenny, Kristoffer och Madde som jag "tvingade" på ett gratis träningspass i form av bärande av mina grejer. Själv bara jag också rätt mycket. Jag må vara gravid, men inte invalid har blivit något av mitt motto. Och bäbisen verkar ju inte ta illa iupp så varför inte? Fast när uppackandet och iordningfixandet är klart ska jag försöka koncentrera mig på att vila och samla kraft inför förlossningen. Det ska ju vara bra har jag hört..