Ja jag var nog inget vidare sällskap på långpasset igår. Lite underligt att det skulle bli jag som var så negativ när det från början var Martin som tvekade över att springa. En analkande förkylning vs långpass i snigeltempo, dvs mitt. Snigeltempot vann och jag blev glad för en stund. Så fort vi kom ut och började springa försvann dock glädjen. Ja, jag erkänner ju att ett långpass inte är så optimalt dagen efter ett maxpass som gårdagens, men jag är väl lite för envis för mitt eget bästa antar jag. Långpass i fruktansvärd snömodd är ju om möjligt ännu sämre. Alltså vad är problemet? De är ju sämre på att få bort snön från gångbanor och trottoarer här än i Göteborg och det trodde jag faktiskt inte var mjöligt!
Förutom modden valde mitt vänstra baklår och rumpa att trilskas. Jag har fått nån slags låsning som är väldigt irriterande. Den dök, precis som alla mina småkrämpor, bara upp helt plötsligt i början på ett långpass i mellandagarna. Sedan har den legat där i bakgrunden som ett störande element och irriterat mig. Vissa dagar känns det knappt och vissa dagar, som igår, är det fruktansvärt irriterande, då jag liksom tappar kraften och styrkan i benet. Jag har stretchat och yogat extra mycket, vilket jag också tycker ha hjälpt, men under gårdagens pass svalde jag till och med min stolthet och bestämde mig för att köpa en spikmatta och ge den en chans. (Ja jag har varit lite skeptiskt till hypen och huruvida den faktiskt ger någon större effekt) I värsta fall får jag ta en vilovecka och försöka få råd att gå till en sjukgymnast eller liknande.
Så nej det var väl ingen positiv tjej han släpade runt på den stackars killen och sakta gick det såklart också. Det kändes som jag knappt tog mig framåt och jag trodde seriöst aldrig vi skulle komma hem igen. (Tur att jag hade ett par snygga springben och en liten rumpa att fästa ögonen på som distrahering.) Dock visade det sig att tempot blev ok ändå. Planen var ett lite kortare långpass (check) men med lite högre tempo än min vanliga långpassfart (som visserligen varierar rätt rejält beroende på dagsform etc). Eftersom tempot blir sådär nu när det är snö går jag alltid på intensiteten på passen. De lugna ska som alltid ligga runt 70% och då spelar det ingen roll om tempot är 5:30 eller 6:30. Igår låg genomsnittspulsen på 78% vilket jag ändå får se som godkänt. (check alltså).
Och spikmattan då? Jo vi var faktiskt iväg och fyndade en för 300kr på stadium och jag tror faktiskt den hjälpte lite! Låg med ben och rumpa på den i runt tjugo minuter och kan jag få till det varje dag ett tag framför kan jag kanske få ordning på benet alldeles själv. Såklart med massa extra stretch och lite extra vila också.
Ha en skön söndag! Själv ska jag iväg och springa med Sofie!
