Det var ett tag sedan jag cyklade nu. Närmare bestämt har jag inte cyklat sedan min sista morgonklass och det var den 13 december. Det har varit massa helger, jag har varit borta och jag har svårt att hitta pass som funkar emd mina jobbtider. Speciellt nu när jag bara orkar träna på morgonen. Jag hade först en liten tanke om att gå upp och cykla idag, men eftersom jag fikade med en kompis till ganska sent igår så insåg jag att jag aldrig skulle komma upp i tid för att sitta på en cykel i stan klockan nollsexfyrtiofem. Så det får vänta ytterligare ett tag. Snart är jag ledig och då kanske det kan bli något.
Jag tycker dock att det är lite klurigt med cyklingen. Jag hör och läser om hur bra cykling fungerar under graviditet och hur vissa till och med cyklar dagen eller dagarna innan förlossnignen, men för mig har det inte fungerat lika bra faktiskt. Redan ganska tidigt, typ i somras, upplevde jag att magen liksom trycks ihop och det känns inte helt bekvämt. Det beror säkert lite på hur man är byggd och hur barnet ligger och sedan kan jag säkert höja styret mycket mer. Jag har självklart höjt det i takt med att magen växt och de sista passen hade jag det så högt att jag tyckte att jag satt som på en tantcykel. Fast när jag kollade mig runt i salen så insåg jag att flera andra, som inte är gravida (vad jag vet iallafall) hade styret i samma höjd och kanske till och med högre än mig, så jag kanske inte har höjt det tillräckligt helt enkelt. Men eftersom jag är van att ha styret riktigt lågt, jag vill ju få till en bra racekänsla, så känns det skitkonstigt att sitta som på en tantcykel. Det känns liksom inte roligt.
Svårt det där. Att stå upp fungerar bättre för då trycks inte magen ihop på samma sätt, men det har jag läst och hört att man ska undvika mot slutet eftersom det kan belasta bäckenet snett. Fast å andra sidan är det mycket "man ska undvika" när det gäller träning och belastning av bäckenet och jag tror faktiskt att mycket av det där måste ställas i relation till hur stark man är, hur man är van att träna i vanliga fall, samt självklart huruvida man har några problem. Jag tror exempelvis inte att kettlebellsträning är något som rekommenderas för gravida (Jag har visserligen inte läst något alls om det, men eftersom belastningen på bäckenet är rätt stor i vissa övningar kan jag tänka mig att det skulle vara så om något fanns att läsa.), men jag tycker att det fungerar bra för mig. Självklart är jag ännu mer lyhörd än vanligt, mycket försiktigare än vanligt och skulle något kännas fel eller konstigt så skulle jag såklart avbryta. Överlag tycker jag att rekommendationerna för vad som är bra att träna eller inte under graviditet är rätt "mesiga" och ger en begränsad bild av vad man faktiskt kan köra. Sedan är det självklart individuellt och alla kan inte göra allt och man bör nog ha rätt stor koll på sin kropp och sig själv för att köra vissa typer av träning.
Ja det här blev snurrigt och långt, men vad jag ville komma till var iallafall att för mig fungerar cykling och mage sämre ihop än för många andra. Därför har jag inte cyklat så mycket mer än mina egna klasser under hösten och därför har jag inte cyklat på ett tag. Jag ska nog testa något pass när jag kommit på plats i Stockholm, men känns det inte bra så får det vara tills jag har en platt (nåja) mage igen.
