Naket i vecka 30, 71 dagar kvar till den 17:e februari.

Ett av mina första mål, eller snarare en av mina första önskningar, när det gäller kombinationen springning och graviditeten var att kunna springa i vecka 20. Nummer två var att få uppleva oktoberlöpning och nummer tre att få uppleva snölöpning. Alla dessa önskningar har uppfyllts och nu är det vecka 30. Jag kan fortfarande springa, något jag aldrig hade vågat hoppas på. Jag är så otroligt glad över att min kropp är såpass stark att den faktiskt klarar det. Jag har dock bestämt att från och med nu, från och med vecka 30, är det dags att lägga in promenadavsnitt i lufsrundorna för att avlasta lite. Oavsett om jag vill eller inte. Inte för att det gör ont eller känns dåligt på något sätt, utan mer i ett förebyggande syfte samt för att slippa dra ner ytterligare på mina rundor. Idag ville jag nog inte egentligen, men har man bestämt så har man bestämt. Därför sa jag strängt till mig själv att minst två sekvenser måste det bli. Två sekvenser blev det. Ungefär två minuter vardera, resten lufsspringande. Totalt 5,6km och 37,5min. Alldeles lagom för en morgonrunda i vecka 30.