Luciamorgonen började jag precis som (nästan) varje måndagsmorgon. Tidig uppstigning, liten frukost och sedan iväg för att instruera cykel. Terminen sista och förmodligen också det sista innan bäbisen kommer. Cykla kommer jag säkert göra mer, men instruera känner jag att jag är klar för att ta paus med nu. Jag tycker det är svårt att inte kunna köra på max under de etapper vi ska göra det. Svårt att instruera en känsla som jag inte riktigt kan känna själv. Sista armyklassen blir på onsdag. Där är det lite lättare, för där behöver jag i princip inte göra mer än att visa övningarna och sedan lägga all energi på att peppa och korrigera.