I förmiddags bjöd Frida, Terese och Sportlife in till bloggträning. Grymma instruktören Sandra (En instruktör helt i min smak!) körde ett crossfitinspirerat s-cirkelpass på 45 min med oss. Skitkul! Antagligen körde jag lite hårdare än jag borde, men det var så himla roligt att få bli lite trött för en gångs skull. Mysträning i all ära, men ibland behöver jag lite mer än så. Nåja, bäbisen verkade inte misstycka så jag körde på. Teamade med fina Mia och tiden bara flög iväg.

Efter ett extra varv (Jag hade gärna kört ännu ett, så kul var det!) när jag tror alla var sådär lagomt trötta var det dags för en överraskning. Dansande med Omid. Dans är inte min starkaste sida om man säger så. Men lite kul var det såklart ändå. När en instruktör har en sådan där härlig utstrålning går det bara inte att inte försöka. Jag började dock känna mig lite trött efter hårdkörandet innan och koncentrationen var inte helt på topp, varvid jag antagligen inte var den starkast lysande stjärnan i salen. Snarare en av de blekaste. Men det gör faktiskt inget. Det är stark, snabb, smidig och uthållig jag vill vara. Och då kan jag bjuda på att jag är skitkass på dans.

Föresten; igår lufsade jag 5km i snön på Kungsholmen. Antagligen sista springturen i Stockholm innan bäbisen är ute. Kanske, kanske kan jag springa även vid nästa besök om tre veckor, men det är verkligen inget jag räknar med. Istället glädjs jag att jag vid det besöket kommer få bo i mitt blivande hem. I mitten av december är det vårt. I mitten av januari är jag på plats i den för en lång lång tid. I mitten av februari kommer bäbisen till den. Mitten av månaden är bästa tiden av månaden.



Jag och Madde har klurat ett tag på någon slags Ultralöpning här i Göteborg. Vi vill få chansen att träffa andra spring-njutare som kan tänka sig att lulla runt en hel dag i trevligt sällskap och i maklig takt. Dessutom vill vi såklart knäcka Ultradistansen för första gången i år! (För första gången för mig)

Vi tänkte utgå från Skatås, ta bohusleden upp till Jonsered och sedan via mindre vägar ta oss mot Angeredsbron, över till hisingen, via mindre vägar ner mot älvstranden och över älvsborgsbron, kanske en sväng via majorna och sedan tillbaks till sktås. Vi har inte koll på exakt hur långt det kommer bli, men tippar på runt 55-60km. Självklart behöver man inte vara med hela vägen om man inte vill. Vi tänkte starta vid nio så har vi god tid på oss!

Vi inbjuder härmed alla likasinnade att hänga på oss. Den 10 april är det dags och lämpligast mailar ni någon av oss för att meddela ert intresse. Vad gäller tempot så är det naturligtvis lugnt som tusan som gäller, pratfart. Vi kommer att stanna och fika, fotografera, stretcha och syssla med annat med jämna mellanrum och vi anpassar upplägget efter vilka som deltar. Ingen är för långsam, sålänge det finns en vilja att utmana sig själv och sina gränser.
Så- börja ladda redan nu, snart smäller det!



Det sägs att avundsjuka är en dålig företeelse och det må väl vara sant. Men jag tycker det finns olika typer av avundsjuka och alla typer behöver inte vara dåliga. Min tillfälliga avundsjuka hänger inte ihop med missunsamhet och då är det väl inte så farligt?

I vilket fall så erkänner jag på studs att jag är sjukt avundskjuk på tjejerna som fått möjlighet att springa intervaller med Malin Ewerlöf!! (och att de dessutom fick ett par rosa drömskor gör ju inte avundsjukan mindre) Jag vill också springa med och inspireras av elitlöpare som Malin. Tänk vilken grej! Dock missunnar jag verkligen inte dessa tjejer denna möjlighet. De lägger mycket tid på både sitt bloggande och sitt tränande, och är väl värda denna inspiration!

Något annat jag är avundsjuk på är alla som ska på kombinerad semester och träningsläger (det hade självklart varit speceillt kul att åka med blogggänget som åker snart) till Monte Gordo! Jag har drömt om detta i fem år och varje år tänker jag "men nästa år kanske jag har råd att åka", men liksom att jag varje sommar tänker "nästa år har jag nog ett fast jobb så jag kan få betald semster" händer det liksom inte. Men kanske nästa år? :)

Nä, nu ska jag sluta vara avundsjuk och ge mig ut och springa distans. Säkerligen finns det någon stackare därute som är sjuk eller skadad och är avundsjuk på mig. Sånt är livet.