Jag har lite fullt upp just nu, men 2 roliga saker kan jag berätta för dig:

1. Igår blev jag som sagt utvärderad. Man är ju alltid lite smånervös inför sånt och eftersom jag inte instruerat på två veckor var jag rädd att jag skulle känna mig ringrostig. Men passet kändes bättre än på länge trots att många av deltagarna valt solen framför mig! (Men de flesta av mina favoritstammisar var iallfall på plats!) När det sedan var dags för feedbacken var jag redan väldigt glad, men efter denna om möjligt ännu gladare! Självklart finns det alltid saker att bli bättre på, hemskt vore det väl annars, men jag blev så himla glad över att jag fick så mycket positiva ord om saker jag medvetet jobbat mycket med. Roligt att jobb ger resultat! Nu blir detta på gränsen till lite för skrytigt för min smak, men jag kände mig verkligen som en grym instruktör när jag cyklade hem. Och jag är verkligen motiverad att jobba vidare! Synd bara att jag inte kommer instruera så mycket i sommar. Men jag får försöka konservera känslan helt enkelt.

2. Under kvällens pass kände jag mig snabb! Att det i verkligheten kanske inte gick så snabbt och att det blev lite för korta intervaller och färre repetitioner än jag tänkt mig behöver vi ju inte fokusera på. Det viktigaste är att jag trots min slitenhet, trots den kvava och fuktiva värmen och trots att jag glömt ta både allergi och astmamediciner idag kunde känna mig snabb! Korta intervaller. Flåsigt och halv andnöd (just pga avsaknad av astmamedicin), för hårda öppningar i precis varje intervall (med resultatet att jag tappade både fart och teknik mot slutet av varje intervall) och mjölksyrafyllda ben. Men jag kände mig snabb!

Imorn är det äntligen (Det är inte ofta jag känner så, men just nu är det verkligen äntligen.) vilodag och på lördag är det långpass..